jag hatar dig, jag hatar dig så in i helvete mycket, har aldrig hatar någon så mycket som jag har dig... varje gång telefonen ringer måste jag hitta på en ny ursäkt till att inte svara... jag orkar inte... jag hör telefonens signal i mitt huvud hela tiden...
Det jobbigaste av allt är... att du säger att du aldrig har varit så kär i hela ditt liv...
jag mår skit av dig, ärligt, helt seriöst, jag mår skit av dig...
Jag önskar att jag aldrig hade svarat på dig kommentar... jag önskar att jag aldrig hade träffat dig...
varje gång telefonen ringer får jag ont i magen. Varje gång mina föräldrar tvingar mig att prata med dig för att dom inte orkar ha dig ringandes hit hela tiden... när jag hör din äckliga röst.. när du "ställer mig mot väggen" men massa frågor, vill jag bara försvinna... vill inte vara här mer....
Jag hade en fristad dit du inte kunde nå mig... dit jag va fri från ditt ringande... Den fristaden finns inte mer...
jag får ta min tillflykt oss kompisar... jag vill inte längre bo hemma för du håller på att typ tracka mig med att ringa sönder...
jag älskar nätterna, dom långa ljuva nätterna när du sover... då du inte kan ringa, för då skulle du väcka alla i huset....
Jag vet dock vad jag måste göra... jag kommer såra dig som fan, men det kan inte hjälpas, hade jag gillat dig hade jag svarat i telefon varje gång du ringer... men nu, som det är idag och alla andra dagar hatar jag dig, förlåt, men jag måste såra dig... jag måste bli av med dig NU! Jag orkar inte med dig mer...
du trycker ner mig i skiten... jag vill inget annat än att slita och dra sönder, skära söder och samman... lägga smärtan på ett annat ställe än i min själ....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar